annahl

De flesta som passerat myndighetsåldern och säkerligen en bra del av de som inte gjort det också, har nog erfarenheter av ovan nämnd odåga, dörrvakter. De påträffas vid ingången till krogar och klubbar, och de är helt oberäkneliga. Nu må min kritik vara lite influerad av bitterheten då jag för andra gången på kort tid blivit nekad inträde på en klubb. För full hette det att jag var. Fel kön skulle jag säga. Om person av det manliga könet är lite rund under fötterna så blir det stopp i dörren direkt. Men är du av det motsatta könet kan du i princip komma inrullande som underårig, med en flaska Explorer under armen och kräk på kjolen.

Det är ganska intressant att en viss grupp människor är överrepresenterade bland dörrvakter, Jag menar det är ju inte direkt Björn Liljeqvist du möter i dörren...

För att citera Magnus Uggla "Han hävdar han är vacker, smart och strong fast han kan inte tugga bubbelgum och gå på en gång” Det är en ganska precis observation över fenomenet dörrvakter. Det finns helt enkelt inget gott som kommit ur en dörrvakt.

Men det är en myt att det bara är hormonstinna, mobbade, småväxta killar som är dörrvakter. De största asen är kraftigt överviktiga kärringar med premenstruellt syndrom året runt! De har svåra mindervärdeskomplex, röstar på FI, hatar män och blev aldrig bjudna på fester när de växte upp. Och nu tar de ut sina aggressioner på oss oskyldiga människor!

Krasst kan man säga att de finns två människotyper som blir dörrvakter:
De som blev mobbade som små, och nu tar ut det på dig.
Och de som sökte polisskolan men som torskade hos psykologen, och nu leker polis på din lokala krog.